Charbel

Skapandet av detta mysterium har inte gått vägen.
Alltid har jag kört mitt speciella sätt för att jag sökt efter det perfekta.

Av den visdom jag lärt mig av åren som varit har detta svetsats fast mest -
Jag i mig själv kan inte skapa känslor eller intryck.

Sådant skapas när tiden är inne, och då kan motfrågan bli när man vet när tiden är inne?
Enda svaret som kan ges är när mina sinnen är till ro.
Roade i mig själv men främst i det jag tror på.

Kanske av längtan till denna stund som präglat mina böner har gjort mig tagen av stundens allvar.
Förundrande vad en gnutta känsla kan förändra ens livsglädje för en människa.

Hade jag kunnat skapa denna känslan på enbart stoft så hade det blivit för mycket och för enkel skapelse.
Och det som är för mycket uppskattas inte i längden och det som fås enkelt försvinner desto enklare.

Det som skapas snabbt det förstörs snabbt.
Slutsatsen av detta är att något skapas o någon förser oss med denna skapelse.
Denna någon är Gud och denna skapelse är kärlek.