Lögnen man lever i

Hur mår du?

Jo alltid underbart med mig tack!

Detta svar är det västa jag vet,
frågan är, ljuger man för mig som frågar hur det mås ellerljuger man för sig själv.

En snygg och stilig kille i sina bästa dar,
han repliker var pålästa och han var fröjd för ögat. 
Han kunde välja och vraka bland registret som var,
endast med en charmig blick och hon blev ett klister.
Känslan var påtaglig och hälsan behaglig,
för stunden han njöt och för kvinnan han skröt.
Förtrollande ögonblick kände hon då,
men var den för stunden eller var den bunden?
Smekande kärlek var hans knep, även utan beröring fick han sin belöning.
Han levde kvalitetens liv och han tänkte detta är jag värd,
efter att han dränkte sitt begär med denna misär. 
Med sitt fräcka tal gick han på bal och vacker som han var blev han kungens sal.
Han njöt av denna stund, men innerst inne hade han ingen grund.
Charmen avtar och larmen blir på allvar,
när det yttre ej kan leverera mer vad finns det då kvar?
Han kan briljera med sina taniga trick men tjejen chockera med en nekande blick.
Killen som var, hade garderat sig och direkt gick han till en ny tjej.
Med samma mönster kunde det gå, men även hon vakna i bakslag ändå.
Hennes grundlag var älska och du skall bli älskad, lek och du blir vek.
Lurar du mig så sårar du mig. Lurar du mig så lämnar jag dig.
Den enda vind hans ansikte fick känna på var dörren när den stängdes hårt.
Han tänkte att detta är väll ingen match,
jag tittar in nästa offer och jag får gensvar.
Det sägs att utsidan ger insidan sin chans men insidan ger utsidan sin glans.   
Jo då ytan har sin glans, men även den bleknar när den inte lever i balans.
Även den fine får näven ibland och när glorian är borta vad finns då kvar?
När alla strålkastare har ändrat riktning vem är då kvarm
förutom känslan som han alltid dränkt.
Från att vara den alla ville fruktbara med,
till att bli den alla förakta och det endast av fakta.  
Tänk hur snabbt det kan gå, tänk hur lätt vinden vänder. Ser man inte till att ta vara på då det som erbjuds kommer hindren.  Att ensamheten äger rum nu är inte av slumpen utan det är resultat av den gångna tiden.
Hur killen lever sitt liv nu visar egentligen på vad framtiden ger honom.
När han endast tänker för stunden bränner en eldfast låga hans inre. Vad kan han då åt denna olycka göra?
Ska han börja gräva djupt eller ska han ännu en gång ut på jaktlycka?


Kommentarer
Postat av: j

Djupt,. Man kanske kan lura omgivningen men man kan inte lura sig själv, och man kan absolut inte dölja sitt innersta från sig själv, så förr eller senare så måste man börja söka sig till något som behagar det innersta och det är då man finner sig själv. På så sätt så kommer allt annat i livet falla på plats.. Man kan aldrig hitta lyckan hos sig själv genom andra/annat om man inte finner lyckan hos sig själv! Det är sån lycka som varar med en livet ut..



Fint skrivet..

/jag

2009-12-10 @ 10:26:04
Postat av: jag

Man kanske kan lura omgivningen men man kan inte lura sig själv, och man kan absolut inte dölja sitt innersta från sig själv, så förr eller senare så måste man börja söka sig till något som behagar det innersta och det är då man finner sig själv. På så sätt så kommer allt annat i livet falla på plats, även lyckan..



Fint skrivet..

/jag

2009-12-10 @ 10:51:28
Postat av: charbel

Jag måste säga att du beskriver det oerhört bra, skriver du något själv??? vem e du?

2009-12-10 @ 10:56:24
URL: http://charbel.blogg.se/
Postat av: Anonym

2009-12-10 @ 12:15:57
Postat av: jag

Nej skriver inte =) en du känner..

/j

2009-12-10 @ 12:19:47
Postat av: Anonym

okej, men du borde för du formulrerar dig bra ...

2009-12-10 @ 12:21:01
Postat av: Zakia

Fin "dikt", den e sorlig på samma sätt. Som om killen går runt i samma cirkel och tillslut kommer han se upp och inse att ingen annan går eller korsar hans väg = (hjärtats)ensamhet... Kanske ska han inte ut på jakt utan inse vilka svagheter han har och arbeta hårt på dem för inte vill han få upp samma problem när han träffar den där speciella flickan =)



p.s "jag mår alltid bra" Inte vill killen alltid öppna sig för den som frågar hur han mår? Om han skulle lätta på sitt hjärta skulle den andre kanske tänka "Shiish jag fråga bara hur du mår, inte hela din historia!" Trygghet är ett nyckelord



du skriver fint Charbel

God Bless

2010-02-11 @ 13:35:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0