Charbel

Jag vet inte vilken tanke som går runt igenom mitt huvud just nu...

Ännu en gång ställer jag mig frågan, vad tänker jag på men jag får inget svar!

Det är inte så att det är helt tomt på tankar utan jag har varken koll eller kontroll över vad som händer där inne.
Orsak – huvudvärk, av all skrik från människor runtomkring.


Känslan som kommer över mig är trötthet som gör mig till en desto svagare person gentemot min medmänniska.

Vill jag detta?
 -  Svaret är nej, och åter nej!!!

Men ändå blir det så, av all stress och all press från min omvärld.

apropå min omvärld, vad händer där egentligen.....

En kaosvärld som tror sig vara helt fullärd.

En trasig idyll som förvandlats och ondskan är fylld...

.....tanken tar stopp för att det inte ska ge mig en propp,
och det tack och lov...

Tankarna går och dem även slår,

Varför är det så svårt att förstå vad som händer när allt blir så hårt.

 Och i denna stund så känner jag mig exakt som en bilskrot.
Många delar inom mig är hela och bra, men ändå så är det något som felar och velar.

Detta samtal ägde rum mellan en man och en ung grabb,
 där syftet inte alls var att rota och snoka utan bara av att ställa enkla frågor så kan man få ut djupa svar.

När man väl får en överblick kring sina egna svar så blir det desto tydligare vad som egentligen händer i mitt inre.

. . . vad finns i dina tankar ???

Vi ses snart då!?

-          Ja vi ses snart !!!

En händelse eller en situation som ej var tänkt skulle mynna ut som den gjorde.

Ett oskyldigt skratt och ett härligt leende var det som väckte tankar och känslor.

En vanlig dag blev en oerhört ovanlig sådan,
stabil ena dagen och labil dagen efter.

Ett möte som blev en risk som förvandlades till något elektriskt.
Ett möte som jag viste var en risk förvandlades till något kritiskt.

Elektrisk våg genom hela min kropp, ut till varje lem tills det tog stopp.
Påminde mig om minnen och sinnen som mitt inre hade slutat hoppas om.

Kritiska skär genom hela min sfär som spräckte mitt hjärtas käl.
Ryckte upp såren som inte hunnit läka än och blotta dem för omvärlden.

Hoppet gavs av bara en stund av din doft i mitt liv som gjorde att mitt hela känsloliv sattes på spel.

En vacker berättelse började spelas in i mitt huvud där du hade huvudrollen
och jag var din hjälte
Där dansade vi som änglar och spelade med livet som insats varje kväll.

Blodet av mina sår är resultatet av att vi är människor som sviker,
människor som drar.
Vi medverkar i ett sorgset drama likt en olycklig saga, min rara!

Men säg mig, hur vill vi egentligen att denna storry ska sluta?
Lyckligt eller olyckligt. I tragedi eller i komedi. Vackert eller vulgärt...

Men inom mig finns en röst, som skänker tröst…

Vi ses snart då?!