Charbel

Denna berättelse handlar om en kvinna, en kvinna som hade en vana att påminna!

Hon påminde folket i hemmen att julen var kommen.

Kvinnans vana var att pynta huset med Juleting, och när allting var på sin plats kom sista lådan fram.

Den stora porslin tomten som hon så stolt var över, den hade blivit en ikon för hennes Jul.

När hon för tjugonde julen i följd skulle lägga den på samma plats så tappade hon tomten.

En lång tystnad bröt ut och kvinnan tog sig för ansiktet, helt förskräckt, hon tänkte ” ajaja vad hade hänt”

Endast kvar fanns massa spruckna bitar kvar at tomten, efter en stund när kvinnan samlat mod så började hon sakta plocka upp bit för bit.

Hon tog huvudet först och armarna sedan. När hon skulle sträcka sig för att ta delen som var foten på den trasiga
tomten så såg hon ett föremål i själva foten.

När hon tog upp föremålet blev hon chockad och väldigt förvånad, en Jesus staty mitt i ingenstans ? tänkte hon.

Där i hennes förberedelse i Juletid föddes en försiktighet.
Hon skämdes för ett slag, för hon hade glömt bort totalt, vad julen handlade om.

Hon som av tradition hade ställt tomten på sin plats varje år utan att tänka på Jesus någon gång.

Hennes porslin tomte var tvungen att gå o tusen bitar för att hon skulle få bli påmind Jesus igen.

Hennes sorg över tomtens krasch blev hennes lycka för hon fann Jesus sann!

Så kan det vara med oss kristna, någonting kanske måste gå sönder för att Jesus ska få synas klart i våra liv. I Kvinnans liv var det tomten som var tvungen att gå sönder så hon kunde falla tillbaka och bli påmind vår Gud.

Vad är min ”tomte” och vad är det jag behöver krascha i mitt liv för att Herren Jesus ska få lysa klart!

Vad är mitt hinder för att Jesus? Jesus ska centreras  istället för att blockeras av föremål som ändå förgås!!

 

Tacksamhet föder tacksamhet och det leder till liv och utveckling.

Otacksamhet föder otacksamhet och det leder till död och regression (tillbakagång)

Det är studier bevisat att en människa med en tacksam inställning påverkar hela dennes liv. Lyckligare, friskare, mer energisk och mer Entusiastisk. Då är motsatsen att vara otacksam och frukten blir att man blir ofta sjuk, inte lika energisk och entusiasmen fattas i livet.

Tacksamma personer sover bättre, är mer generösa och mer hjälpsamma.

Otacksamma personer sover sämre, har inte samma vilja att vara generösa eller hjälpa för ingen ork finns.

En tacksam inställning till livet ger större kreativitet och större återhämtningsförmåga i kriser,

En otacksam inställning till livet ger mindre kreativitet och mindre återhämtningsförmåga i kriser.

Tacksamhet ger även starkare immunförsvar, högre stresstålighet och ett längre liv.

Otacksamhet ger även sämre immunförsvar, mindre stresstålighet och ett kortare liv.

I Bibeln så nämner Paulus själv att vi skall vara tacksamma. ”Tacka Gud under alla livets förhållanden”

Paulus säger inte att var tacksamma då allt är i fröjdens tid och när motgången kommer så skit i allt och börja klaga samt visa otacksamhet.

Konsten med tacksamheten är att lära sig vara nöjd med det man har.

En tacksam och lycklig person är i sig inte mer speciell än någon annan människa men den inställningen som den tacksamme har blir det speciella. Ett tankeflöde där positiv grundström levs ut även vid motstånd, ja det ger livskvalitet

Livet blir så mycket enklare att leva med ett tacksamt beteende för mig själv. Jag märker när jag känner mig i fas i mitt liv och att det går bra nu. Allt kanske inte går bra men jag väljer konsten att tänka positivt som leder till tacksamhet och detta smittar av sig.

Egentligen är det själviskt att inte leva i tacksamhet för man uppskattar inte allt Gud har givit mig och för det andra så är man självisk gentemot sina medmänniskor.

Människan du går förbi i skolan, på stan eller på arbetsplatsen ser tydligt vad du har för inställning.

Och att vara neutral, ja även det är ett val. Vi människor känner vibration av någon som är fylld med entusiasm,

det syns i mina ögon och i mitt ansiktsuttryck, det syns på mitt leende och mitt levnadssätt.

Återigen Tacksamhet föder tacksamhet…