Charbel

Omotiverad var min status när dagen började,

Ångest och oro över att inga böcker har öppnats sedan två veckor tillbaks, bläää.

Tjat av mor och far över att jag varken ätit frukost eller middag.

Där mitt i allting så fick jag nog, jag ställde mig själv en fråga som jag var tvungen att besvara på så ärligt som möjligt.

Sedan nääääääääääär har du Charbel Chagge, Chaggi, Maradona Gabro nr 10 varit omotiverad livet?

Frustrerad över att det är som det är, då från ingenstans bestämde jag mig.
Jag tog mitt pik och pack (träningskläder) för att dra ut o springa.
En hel skön timme var jag ute i skogen o snacka om att det var skönt och välbehövligt.
Jag fick rensa lite tankar och kom på nya idéer på hur man kan förbättra vissa grejer men framför tog jag ett beslut idag.

Att vakna upp från den dimmiga medvetslösheten som jag hamnat i, levande men lever inte.

På schemat var det en Assyrisk fest där jag fick mäkta med många gamla vänner som jag inte sett på ett bra tag. Jag tror jag gick ner något kilo av Baggie o all dansande och det är välbehövligt ska ni veta. En bra dag trotsallt men det som var det bästa var att när man minst anar det så blir man berörd.
Oftast blir jag berörd av människor som jag minst anar, folk som jag har förgivet att de endast har någonting att komma med.
Men att få ha en djup stund i samtal där man själv blir påmind om vad som hänt i sitt egna liv är för mig någonting som väcker glöd och glädje inom mig.
Det är inte ofta jag blir berörd nu för tiden, men när jag väll blir det så berörs hela jag och mitt liv.
Det krävs inte mycket heller att beröra en människa, som jag brukar säga ” det krävs oerhört lite att beröra en människa oerhört mycket”. '
Jag säger ofta att ett hej kan rädda liv, om inte ditt så din nästes, men att lyssna med sina öron kan beröra dig. Om du är villig att lyssna på vad din vän har att säga dig så kan ditt liv förändras, men endast om du är villig, endast om du vet om att en förändring måste göras.

Jag var tvungen att förändra mitt liv och min vardag, ta tag i situationen och var mer beslutsam för den tid som går kommer aldrig tillbaks. Jag har i ansvar att ta väl vara om denna tid så jag kan titta tillbaks någon gång och glädjas istället för att bli bedrövad över det som skett.

Jag bestämmer mig nu, bestämt mig om att denna tid ska jag få minnas med glädje.

Hur vill du minnas denna tid och vad bör du göra åt det om åtgärder behövs göras?

CG